Teresa

Grundkurs i nördfeminism 7: Den Andre

In geekfeminism, Grundkurs on mars 23, 2010 at 12:42 e m

Vi har pratar privilegium, vi har pratat intersektionalitet. Nu är det dags för ett av de riktigt klassiska feministiska begreppen: Den Andre.

Begreppet Den Andre har skrivits om på olika sätt av ett gäng filosofer, men det var Simone de Beauvoir som i sin bok Det andra könet började använda det i ett feministiskt sammanhang. Basically är det så här: För att definiera sig själv som en person/grupp behöver man någon som inte är en själv, en annan av något slag som fungerar som kontrast – annars finns det ju inga klara gränser mellan en person/grupp och en annan.

Det här, by the way, är riktigt grundläggande sociologi. Så här gör alla. Det säger ingenting om hur man är som människa, det är bara ett effektivt sätt att skaffa sig en identitet, och det vill vi människor hemskt gärna ha. Du har säkert själv noterat någon gång vilket behov man kan få i en grupp som trivs ihop (ett arbetslag, en klass) att prata om hur bra vi är och hur annorlunda de andra lagen/klasserna/whatever är.

Ett enkelt sätt att tillskriva sig själv olika fina egenskaper är att först konstatera att jag och den Andre är motsatser, och sedan tillskriva den Andre en massa konstigheter. Det man gör i den här processen är inte bara att indirekt börja associeras med en massa fina saker, utan även att positionera sig som den normala, medan den Andre står för något avvikande, ett särintresse. Gruppen som har makt att definiera samtalet och vara i centrum kommer att använda den makten till att definiera sig själv som neutral och ”osynlig”, och vem som nu åker på att vara den Andre som bärare av vissa utmärkande svaghetstecken som naturligt gör dem liksom i allmänhet underlägsna. Underlägsna vem, you ask? Det talar vi inte om här i Törnrosdalen.

Det här utpekandet, eller andrandet (en väldigt osnygg översättning av verbet othering, men det bästa jag kunde komma på) sker inte med stora åthävor, utan subtilt. Varje gång någon på rollspelslokalen där jag hängde i tonåren utbrast ”Nämen! Är det en tjej här!” Var det a) naturligtvis inte alls illa menat  och b) en spegling av faktumet att det ju för all del inte fanns så många tjejer där i vanliga fall. Men det var också c) ett tydligt meddelande till mig: Du hör inte till den neutrala massan här. Det är något konstigt med att du finns i det här rummet.

Geek feminism Wiki tar upp två exempel på andrande i nördkultur:

  1. Formuleringar som beskriver ”nörd” och ”tjej” som motsatser – detta skapar en falsk motsatsrelation mellan orden, där nördtjejer inte finns, och kvinnor andras. Ett exempel på en sån formulering skulle kunna vara ”nördar vet inte hur man pratar med kvinnor.”
  2. Presentationer på tech-konferenser som använder sig av sexualiserade bilder på kvinnor (ja, det förekommer). När talaren antar att alla som lyssnar är heterosexuella män och ignorerar att det finns kvinnor i publiken andrar hen dem.

Nu kommer vi in på det här med avsikt igen. Den Andre-modellen förutsätter inte att alla män medvetet har kokat ihop det här tillsammans, eller att snubbarna som visar porrbilder för att förklara open source-projekt hade för avsikt att stänga kvinnor ute och få dem att känna sig som weirdon. Den förutsätter att männen i hela sina liv av hela samhället förutsatts vara normen och det neutrala, och att det är väldigt svårt för dem att se igenom detta från sin position. Märker ni hur vi kommer tillbaka till privilegiebegreppet igen? Jag sade ju att det var det första man ska ha koll på!

Enligt de Beauvoir är kvinnan den ultimata Andre, men begreppet har också kommit att användas i andra sammanhang. Edward Saids klassiska bok Orientalism handlar till exempel om hur europeiska forskare hittade på konceptet Orienten för ett godtyckligt gäng länder med vilt varierade kulturer. Man fastslog ett antal olika drag som är typiskt orientaliska – men som det lustigt nog inte fanns det minsta underlag för i verkligheten. Däremot var de perfekta motsatser till hur européerna ville se sig själva. Orientalen i den här beskrivningen har aldrig förändrats genom årtusendena. Han är lat, grym, mystisk, feminin, korkad och samtidigt lite lagom magisk och uråldrig. Sett ur det perspektivet var det ju en ren välgärning av européerna att komma in och styra upp hans länder på ett vettigt sätt – man kan ju aldrig veta när en oriental ska råka lägga handen på spisplattan eller sälja sina barn till slaveri. Som Rudyard Kipling skriver i sin dikt ”Den vite mannens börda:”

Tag upp den vite mannens börda,
sänd män med mod och spänst
i landsflykt, sänd er bästa flock
till era fångars tjänst
att träla i tungt harnesk,
att ge en vettlös hord,
ett vilt, nyss fångat folk – halvt barn,
halvt djävlar – värn och vård.

Fan vilka schyssta snubbar européerna var på 1800-talet alltså. Pliktkänslan! Självuppoffrandet! Och allt det begärde var att vildarna skulle veta hut och vara tacksamma, men det hade de ju inget för. Och hundra år senare sitter det bråkiga fruntimmer och gör sig lustiga över dem dessutom. Otack är världens lön.

Läs resten av grundkursen här.

  1. Hmm… innebär detta att t.ex. en grupp som uppmärksammar kvinnligt nördskap egentligen ägnar sig åt att ”andra” den samma? Om det vore helt naturligt med kvinnliga nördar skulle ju gruppen inte ha något existensberättigande?

  2. Du är snubblande nära en poäng här. Att säga att man är kvinna, nörd och att det inte är något konstigt med det (som GWU gör) är knappast att andra sig själv. Andrande är något som en privilegierad grupp gör mot en icke-privilegierad grupp. Det finns förstås utsatta människor som andrar sig själva som social strategi för att få belöningar av den som har makten. Men hade GWU gjort det hade vi kallat oss Geek Girls are sexxxy!!1! i stället. Och btw, gud vad jag önskar att gruppen inte hade något existensberättigande.

    Det kan tolkas som en paradox att kvinnor som inte vill bli behandlade annorlunda än män uppmärksammar skillnaderna mellan hur kvinnor och män behandlas. Kvinnor har inte något otroligt andligt eller biologiskt inre väsen gemensamt. Däremot har nån annan satt på oss en massa sunkiga etiketter och gett sig själva en massa handikapp. För att så småningom en vacker dag slippa de grejerna, måste jag uppmärksamma dem i nuet.

  3. Ah, jag kopplar – en dag man har lärt sig något är en dag man inte slösat bort. Skulle du säga att i det ena fallet så försöker man verka konvergerande (GWU) och komma åt det faktiska problemet – sexismen/privilegiet -, och i det andra fallet divergerande (Sexy Lolita Gamers) där man försöker ”öka” eller ”spela på” skillnaderna?

    Jag håller med dig helt i ditt andra stycke – det är viktigt att fokusera på skillnaden i behandling – beteendet – och inte försöka lyfta fram någon skillnad i ”väsen”.

  4. Jag hänger fortfarande inte med på allt. Kan man önska sig kursiverade exempel i så-här-skapar-du-din-rollperson stil?
    Sen vet jag att jag har hört något om den likadana andra också någonstans (närmare bestämt i en podcast som kom ner i min iPod i stället för Kino i P1 en helg), där man alltså använder en annan med samma kvalitéer som en själv för att påvisa in braighet.

  5. Andrandet = Andragörande. Det är nog en bättre översättning av Othering. Det är iaf min generella uppfatning av skilnaderna mellan Engelska och Svenska – när man tar ett substantiv och sätter -ing på det i Engelskan så är det ofta ett -görande man måste lägga till i Svenskan. Iaf i den här typen av fall.

    Sjukt bra sammanfattning av problemställningarna och mot-metoderna. Tack så mycket Teresa. Keep up the good work.

  6. Blir det nått på den manliga blicken (male gaze)?

    Älskar ordet paradox by the way: något som tycks vara motsägelsefullt men som i själva verket inte är det. Väldigt bra.

  7. Morgan: Andragörande, utmärkt! Och den manliga blicken kommer. Likaså objektifiering, sexualisering, tokenism och en massa annat smått och gott.
    Jocke: Ska försöka tänka ut nåt bra och återkomma.

  8. […] själv driver handlingen. Det här hänger ihop med resonemanget som du kanske känner igen från den andre-artikeln – Att den vite mannen är en ”allmänmänniska” som alla kan känna igen […]

  9. Jag har nu äntligen kommit mig för att läsa så här långt. Tack för den här grundliga genomgången! Ungefär hälften av allt jag vet om sånt här lärde jag mig i samband med RaceFail ’09 (det var ett jättebråk med uppföljande lite mer konstruktiva reaktioner, alltsammans inom science fiction fandom och mest amerikansk sådan), men det var ju ett tag sedan och det är bra att påminna sig lite.

  10. […] som grundas med en rejäl portion “othering”, det vill säga att beteckna tjejer som utanför, åtskilda, särskilda gör sitt till för att skapa den här […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: