Jag är ett Star Wars-fan. Eftersom jag är alldeles för ung för att ha sett originalfilmerna på bio var det i stället en regnig sommar i stugan som jag och småbröderna såg trilogin på video – om och om igen som jag minns det, men det kan vara en efterkonstruktion.
Jag var inte en del av någon Star Wars-fandom, mina kompisar samlade inte på leksaker eller så och därför tog det ganska lång tid, typ tills jag började hänga på amerikanska nördbloggar, som jag konfronterades med det: ”Prinsessan Leia i guldbikini”-fenomenet.
Prinsessan Leia är AWESOME. Hon är en rebelledare, en tuffing som klarar av att möta en sur Darth Vader utan att darra i knävecken, en stenhård brud som skiter i att vara folk till lags. Men i en scen i en film i serien berövas hon plötsligt sin handlingskraft. Hon förödmjukas genom att kläs ut i en sexualiserad slavkostym, inklusive kedja om halsen. Är detta en slump? Inte då. Objektifiering är ett typiskt sätt att förminska kvinnor som tar plats och lära dem veta hut. Och det är befogat i filmen – det är ju trots allt bovarna som behandlar henne så, och Han Solo har det ju inte så lätt han heller. Vad som INTE är befogat är att tusentals fans, när de ska välja en favoritbild av prinsessan Leia, väljer den: Bilden av hennes totala förnedring. Det här är inte ens fråga om nåt Barb Wire empowerment-trams: Leia har inte valt guldbikinin, den har tvingats på henne som ett tecken på att hennes identitet, själva hennes jag tas ifrån henne. Hon är inte längre Leia, hon är slave girl #3. Och det ska vi fira!
Vad i helvete är det för fel på folk?
Efter varenda förbannade konvent postas bilder på empowerful booth babes i guldbikinis som högtidlighåller stunden då en av nördkulturens största hjältar blir påmind om att hon, rent bokstavligt, inte ska tro att hon är någon. Yay geekdom!
