Teresa

Grundkurs i nördfeminism del 4: Mer privilegium

In geekfeminism, Grundkurs on mars 16, 2010 at 8:00 f m

Det här är en fortsättning på en artikel om begreppet privilegium, som i sin tur är del 3 i en serie. Men först, en disclaimer:

OBS: Stora delar av den här texten bygger på Andrea Rubensteins geniala artikel ”Check my what?” On privilege and what we can do about it. Jag är inte så mycket för det här med att ta grejer som andra skrivit och servera dem från sin egen blogg, men mitt syfte här är framför allt att serva dem som inte vill/kan läsa långa texter på engelska. Är du bekväm med att läsa på engelska är det mycket bättre att du läser originalartikeln i stället. Allvarligt talat, gå dit med en gång.

So. Du har lärt dig vad privilegium innebär, du har accepterat att du är privilegierad och du har börjat jobba med att förstå ditt privilegium. Vad mer kan du göra?

  • Anta ett språk som andas respekt och jämlikhet, that’s what. För det första: Tänk över det här med ”politisk korrekthet”. Din första impuls kanske är att det är löjligt att inte få säga negerboll eller använda cp som skällsord. Om så är fallet är det läge att ta sig en funderare. Ditt privilegium ger dig makten att avfärda utsatta gruppers beslut, och sedan trycka ner dem ytterligare genom att använda ”politiskt korrekt” som ett skällsord. Att anta ett språk som andas respekt och jämlikhet innebär att erkänna andras rätt att definiera sig själva, och acceptera att de vill använda ”politiskt korrekt” språk även om du inte förstår hur de tänker eller håller med dem.
  • Lägg ner det här med ”omvända -ismer”. Tanken att vi alla bara är människor vilket innebär att -ismer är -ismer oavsett vem de riktas mot är sympatisk. Tänk om världen var så enkel! Så är dessvärre inte fallet. Samma maktdynamik som skapar privilegiet har skapat en hierarki av fördomar, vilket innebär att diskriminering mot en privilegierad grupp inte är samma sak som diskriminering av en icke-privilegierad grupp. Detta beror på att diskriminering mot en icke-privilegierad grupp backas upp av institutionaliserad makt, medan diskriminering mot en privilegierad grupp är en enskild handling och därmed lättare att undvika. Ingen skulle väl säga emot faktumet att all diskriminering är kass, men att inte låtsas om skillnaden i de två typerna av diskriminering är att upprätthålla orättvisan.
  • Kom ihåg att det inte handlar om dig. Det är skillnad mellan att använda din egen erfarenhet som grund för att förstå någonting, och att sätta dig själv i centrum. Det förra innebär att du tänker på en situation och försöker förstå den på det enda sätt du kan – genom dina egna ögon. Det senare är däremot ofta en defensiv reaktion (särskilt i sammanhang med en icke-privilegierad grupp, eftersom privilegierade grupper är uppfostrade att hålla fokuset på sig själva) som effektivt sätter stopp för all vettig dialog. Se till att det du säger är relevant och lämpligt innan du tar upp din privilegierade erfarenhet i ett samtal med och/eller om en icke-privilegierad grupp. Och om människor i gruppen inte uppskattar ditt bidrag, bli inte arg på dem! Reflektera över situationen och använd kunskapen för att skapa ett bättre samtal nästa gång.
  • Avsikt är inte en ursäkt. För det mesta kan man anta att människor har de allra bästa avsikter. Få är de som går runt och försöker såra varandra med ord eller handlingar. Ändå kan våra handlingar såra eller förolämpa andra. Illvillig avsikt må göra saken etter värre, men den avgör inte om en sårande handling har utförts eller ej. ”Det var inte min avsikt” kan alltför ofta översättas med ”Din reaktion på vad jag gjorde är ogiltig eftersom jag inte menade något illa.” I sammanhanget blir det en defensiv reaktion som tystar diskussion i ämnet och höjer det problematiska orden/handlingen över all kritik. Det som i grunden händer är att talarens/handlarens känslor/åsikter privilegieras över den icke-privilegierade personen eller gruppen som de har förolämpat.
  • Gör en ansträngning att lära dig jargongen. Vanligt språk har inte orden för att beskriva de saker som icke-privilegierade grupper tvingas hantera. Och varför skulle det? Språket vi får lära oss är skapat för massorna. Men precis som du måste lära dig ett gäng nya termer för att hänga med i en fysiklektion, behöver du göra detsamma för att kunna diskutera icke-privilegierade gruppers situation. Att inte förstå termerna är lurigt i början, men om du bara hänger med så gott du kan, lyssnar och lär kan du snart komma ifatt (alla platser funkar inte för diskussion av grundläggande begrepp. Bloggen du är på just nu är turligt nog just ett sånt ställe där du gärna får fråga om vad ett eller annat uttryck betyder). Ibland funkar det att inleda en dialog om ett specifikt begrepp. Vad som däremot aldrig funkar är att tala om för en icke-privilegierad grupp att deras termer är felaktiga. Du som privilegierad deltagare har inte rätt att definiera vad som är och inte är lämpligt användande av termer i diskussionen.
  • Använd inte förtryckande språk mot utsatta grupper. Det här är sjukt viktigt. När du börjar lära dig om identitetspolitik kommer du också att få en ny vokabulär som hjälper dig att definiera förtryck, diskriminering, fördomar etc. Detta kan vara ett kraftfullt verktyg om det används rätt, men kan också förvandla dig till en RÖV om det används fel. Glöm inte att du oftast kommer långt med en uppriktig ursäkt och fråga om korrekt terminologi. Och kom ihåg att olika grupper har olika definitioner av vad som är acceptabelt språk. Det kan vara meckigt att hålla isär, men om du gör ditt bästa ska det nog gå fint.
  • Blunda inte för vad medlemmar i din grupp gör. Privilegiet upprätthålls delvis genom folks tystnad när någon i deras grupp gör något som inte är okej. Detta kan vara ett olämpligt skämt, eller att någon medger att de begått en kränkning mot en icke-privilegierad person, och så vidare. Vi är drillade att inte säga någonting, särskilt när det skulle innebära att vi blir den enda i en grupp med en avvikande åsikt, men när du säger till någon att hens beteende inte är okej, kan det bli så att gruppen överraskar dig positivt. Eller så blir du förlöjligad. Det kan gå åt båda håll, och med vissa grupper (familjen) kanske man ska välja sina strider, medan man med andra (vänner) kan riskera att förlora dem hellre än att ha kvar kompisar med skumma värderingar. Det leder inte alltid någonstans, men att säga ifrån, eller bara att backa upp någon annan som säger ifrån, kan förbättra en situation avsevärt. Och kom ihåg: Det är bra att du ger dig in i den här kampen, men förvänta dig inte att bli belönad och klappad på axeln. Förtrycket kanske är nytt för dig, men dina icke-privilegierade kamrater lever med det varje dag.

Är vi färdiga med privilegiegenomgången nu? Icke! Den fortsätter imorgon, men jag vill ännu en gång påpeka att du kan få allt innehåll med en gång och med elegantare formuleringar om du glider iväg till artikeln som den här texten bygger på. Du kan också läsa de tidigare delarna i den här serien, om feminism, nördighet respektive privilegium.

About these ads
  1. Förstod inte alls det här med omvända -ismer. Kan du förtydliga med ett exempel?

    • Gärna det. Ett typiskt exempel är ”omvänd rasism” vilket alltså innebär att man hävdar att svarta som inte gillar vita är lika goda kålsupare som vita som inte gillar svarta. Skulle samhället vara en jämn spelplan där vita och svarta har lika mycket att säga till om skulle det vara en vettig analys. I verkligheten är den det inte, eftersom det finns en hel maktapparat bakom ideologin att man är sämre för att man har mörkare hud, medan så inte är fallet för motsatsen. Vi pratar om förtryck på strukturell nivå här, och då blir det en -ism först när man sparkar neråt så att säga. Se även omvänd sexism.

  2. Tack Terasa! Urbra, jag är helt kass på engelska så jag är jätteglad för din insatts. Jag har läst alla fyra delar och jag har nog aldrig fått begreppet privilegium så bra pressenterat som nu.

  3. ”Avsikt är inte en ursäkt” tyckte jag var ett bra sätt att fånga det som förmodligen är så provocerande för många. Ingen gillar att bli anklagad för att vara okänslig etc, särskilt om det inte är medvetet. Men den som blir sårad blir ju lika sårad ändå. Detta går dessutom tillbaka till ett klassiskt moralfilosofiskt dilemma: ska man värdera handlingars moraliska värde efter avsikt eller effekt? Effekt känns intuitivt rimligare…

  4. [...] bloggen Role-playing is so Gay kan du läsa en alldeles utmärkt serie om nördfeminism. Just nu gås privilegier igenom. Jag har [...]

  5. Kan du ge exempel på när det nya vokabuläret kan vara ett bra verktyg och, mer viktigt, hur det kan vara rövframkallande?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

%d bloggare gillar detta: